Vad vill vi som står bakom visionen för Nyköpingsåns framtid?
En gång var Nyköpingsåns kraftverk viktiga för områdets utveckling, men i dag står de för en liten elproduktion till höga kostnader. Kraftverken drivs enligt över hundra år gamla tillstånd som inte tar någon hänsyn till miljö och övriga intressen.
En ny miljölagstiftning och stora behov av underhåll gör att kommunen nu beslutar om framtiden för kraftverk och dammar. Det finns en unik möjlighet att välja inriktning för hur Nyköpingsån kan utvecklas för framtiden.
I över hundra år har levande forsar och stränder dolts på grund av dämningarna. Kan vi återskapa de vackra miljöerna så kan också fiskarter som lax, öring, ål och mal åter leva i ån. Fiske och forspaddling lockar besökare och skapar möjligheter för det lokala näringslivet. Nyköping blir en ännu vackrare och mer attraktiv stad!
Vi vill:
* Väcka liv i ån genom att återskapa de överdämda forsarna som ligger uppströms dammarna vid Storhuskvarn, Fors, Perioden och Christineholm.
* Skapa förutsättningar för ett rikt djurliv i ån med starka bestånd av unika arter.
* Återställa Nyköpingsån till en verklig pulsåder i staden. Här ska man komma nära vattnet och kunna paddla fritt från Långhalsen till Stadsfjärden!
* Göra Nyköping till ett eldorado för paddling och fiske. Det skapar fantastiska möjligheter för besöksnäringen med en levande å mitt i staden.
FAQ Återskapande av Nyköpingsåns forsar
Hur går det med elproduktionen?
Nyköpingsåns kraftverk bidrog en gång i tiden med värdefull energi till de lokala industrierna intill ån. I dag ger åns kraftverk en marginell och oregelbunden elproduktion. Vattenkraften i Nyköpingsån producerar årligen knappt 10 GWh el. Samtliga anläggningar klassas av energimyndigheten som kategori tre, småskalig vattenkraft.
När en sammanställning gjordes 2016 fanns det totalt 1 667 svenska anläggningar i kategori tre. I drift stod de tillsammans för 0,7 procent av elproduktionen från vattenkraft. Detta kan jämföras med de 98 procent av den installerade vattenkraftsproduktionen som sker i de 255 anläggningar som kategoriseras som ”storskalig vattenkraft”.
När en sammanställning gjordes 2016 fanns det totalt 1 667 svenska anläggningar i kategori tre. I drift stod de tillsammans för 0,7 procent av elproduktionen från vattenkraft. Detta kan jämföras med de 98 procent av den installerade vattenkraftsproduktionen som sker i de 255 anläggningar som kategoriseras som ”storskalig vattenkraft”.
Det är bara kraftverket i Harg som går att driva marknadsmässigt och användas som elproducent i det moderna elsystemet. Om Hargs kraftverk miljöanpassas och moderniseras kan övriga delar av ån utvecklas, samtidigt som en stor del av dagens elproduktionen finns kvar.
Hur skulle det se ut vid dammarna om de avvecklas?
Vi vill att dagens dammar vid Storhuskvarn, Fors, Perioden och Christineholm monteras ner. Det är en förutsättning för att de i dag överdämda forsarna ska kunna återskapas enligt vår vision. Det är kommunen som ansvarar för utredningen av den exakta utformningen. Hänsyn tas till kulturmiljövården, naturvården, friluftslivet, lokalt näringsliv och till anläggningstekniska intressen. Vi är övertygade om att åtgärderna går att utföra på ett bra sätt.
Kulturvärden, hur bevarar vi dom?
Nyköpingsån har alltid använts för de syften som bäst bidragit till stadens utveckling vid just den tiden. Fram till 1800-talets slut behövde mindre kvarnar och industrier en del av åns vatten. Fisket i åns strömmar var också väsentligt för både försörjning och stadens ekonomiska välstånd.
Under 1900-talets början byggdes dammar och kraftverk i ån för att ge kraft till lokala industrier. Det bidrog till en ny storhetstid för Nyköping och vi tror att många Nyköpingsbor vill att minnet av den tiden fortfarande ska finnas kvar så mycket som möjligt. Vi är måna om att bevara berättelsen om Nyköpingsåns historia – samtidigt som ån utvecklas för nutida behov. Fria forsar är en viktig del av Nyköpings historia!
Varför måste man ta bort dammarna, räcker det inte med fiskvägar?
Fiskvägar som laxtrappor eller moderna så kallade ”omlöp” kan ibland fungera bra och skapa möjlighet för fiskar och andra vattendjur att vandra, men de är ändå alltid en kompromiss för vattenlivet. Dammarna gör att det strömmande vattnet försvinner. För många arter är det just forsarna som är målet när de vandrar upp i ån för att fortplanta sig. I Nyköpingsån finns nästan inga av de ursprungligen forsande miljöerna kvar. Därför räcker det inte med fiskvägar för att livet ska återvända.
Vi anser inte heller att dyra fiskvägar och ombyggnationer är motiverade i relation till den lilla mängd el som produceras i Nyköpingsån kraftverk. Elproduktionen kommer dessutom att minska när man anpassar kraftverken till moderna miljökrav. Nyköpingsån är helt enkelt för värdefull för att bara användas för elproduktion.
Vi anser inte heller att dyra fiskvägar och ombyggnationer är motiverade i relation till den lilla mängd el som produceras i Nyköpingsån kraftverk. Elproduktionen kommer dessutom att minska när man anpassar kraftverken till moderna miljökrav. Nyköpingsån är helt enkelt för värdefull för att bara användas för elproduktion.
Kommer det inte att bli fult och lukta illa?
När dammarna avvecklas kommer vattennivån uppströms att variera naturligt utifrån rådande vattenföring. Så ser det ut i dag på sträckan nedströms Storhuskvarn. De stränder som blottas vid lågvatten kommer snabbt att bli bevuxna. Stenhällar och grunda bottnar kommer att spolas rent från sediment och skapa nya tillgängliga ytor längs med ån. Vi är övertygade om att de nya miljöerna snabbt kommer att bli omtyckta och använda av både Nyköpingsbor och besökare.
Behövs inte dammarna för att kontrollera vattenflödet och hindra översvämningar?
Nej, tvärtom! Dammarna är flaskhalsar i ån. Analyser visar att ett förändrat klimat med ökad risk för höga vattenflöden kommer att kräva ombyggnader av dagens dammar för att göra det möjligt att släppa förbi stora vattenmassor. Risken för översvämningar försvinner om dammarna i stället avvecklas.
Kommer Nyköpingsån att bli mindre eller bli torrlagd om man tar bort dammarna?
Vattennivån kommer att variera naturligt över året. Ån kommer att vara ungefär lika bred som i dag, men grundare, framför allt under perioder med låg vattenföring. Under sommarens lågvattenföring kommer nya flacka stränder dyka upp och skapa nya platser för rekreation.
Vad händer med Långhalsen?
Vattennivån i Långhalsen hölls ursprungligen uppe av en bergsklack uppströms där Täckhammarsbro ligger i dag. När man en gång i tiden sprängde bort bergsklacken för att sänka Långhalsens vattennivå byggdes i stället dammen vid Christineholm.
Dammen vid Christineholm används ibland för att bestämma den mängd vatten som släpps vidare ner i Nyköpingsån. På försommaren släpps ofta mer vatten än vad som naturligt skulle rinna i ån, vilket betyder att vattennivån i Långhalsen blir mycket låg under sommartid.
Om dammen vid Christineholm avvecklas kan en ny, naturligt utformad sjönacke återskapas och reglera vattnet på ett bättre sätt. Sjönacken ska ligga uppströms Täckhammarsbro och utformas i samråd med markägarna i området. Planen är att ta hänsyn till dagens markanvändning kring sjön, säkra vattennivån och undvika låga sommarvattenstånd.
Hur går det för djurlivet?
Att återställa Nyköpingsåns naturliga strömmar ger många positiva effekter på djur och natur.
Innan kraftverken byggdes var avrinningsområdet ett av landets viktigaste för ål. Tiotals miljoner ålyngel sökte sig årligen upp i ån för att växa sig stora i de sörmländska sjöarna innan lekvandringen mot Sargassohavet. Lax och havsöring förökade sig i strömmarna och i de lugnare delarna trivdes den europeiska malen, en av världens största sötvattensfiskar med en längd uppåt två meter.
I dag stoppas ålynglens vandring av dammarna och för vuxna ålar och alla andra fiskarter är passagen från Långhalsen till havet en rysk roulett där de skadas och dör när de tvingas simma genom kraftverkens turbiner.
Forskning visar att livet snabbt återhämtar sig när de naturliga miljöerna i vattendrag återskapas. Om fria vandringsvägar och forsar återskapas i Nyköpingsån kommer många arter gynnas och få en chans att återhämta sig. En mångfald av arter som är beroende av strömmande vatten återvänder. Sländor och fåglar, som strömstare och forsärla, kommer att bli vanliga inslag längs ån.
Vad innebär avsänkta dammar för fisket i Nyköpingsån?
Massor! I svenska vattendrag finns det över 10 000 dammar och i framför allt sydöstra Sverige är strömmande vatten med god tillgång på fisk en stor bristvara. De få platser där vattnet strömmar fritt och fisken kan vandra blir snabbt populära fiskeplatser. Med återskapade förutsättningar skulle Nyköpingsån utvecklas till ett mycket attraktivt fiskevatten, med en stor bredd av arter. Inte minst har fisket efter lax och öring goda möjligheter att sticka ut ur ett regionalt perspektiv.
Nyköping ligger nära Skavsta och mitt i en tätbefolkad region. Det ger förstklassiga förutsättningar för en stor besöksnäring kopplad till ån. Ett ökat antal besökare ger underlag för utveckling av näringsverksamheter när allt fler vill komma på besök, äta, bo, handla och uppleva. Nyköping framstår än mer som en modig kommun att besöka eller flytta till.
Vad innebär avsänkta dammar för forspaddlingen?
Bättre paddling! Det skulle ge fler platser att paddla på, bättre fallhöjd och mer fart i vattnet. Nyköping kommer stärka sin plats som en forspaddlingsdestination och den lokala klubben skulle få betydligt bättre förutsättningar för att bedriva sin verksamhet för barn, ungdomar och vuxna på alla nivåer.
Med återskapade forsar, utjämnat vattenflöde och bättre tillgänglighet blir det möjligt att arrangera fler och bättre tävlingar på nationell nivå och ge förutsättningar för kanotgymnasiets elever att utvecklas på hemmaplan, i stället för att söka sig till andra vatten för fortsatt utveckling och satsningar på elitnivå. Med ett nytt flöde i Nyköpingsån finns även goda förutsättningar att arrangera stora internationella tävlingar med hundratals paddlare från övriga världen. Nyköping och kanotsport hör ihop!
Kommer inte ett sånt här projekt att bli väldigt dyrt?
Stora delar av kostnaderna som uppstår för ägarna när den småskaliga vattenkraften miljöanpassas täcks av Vattenkraftens miljöfond, som skapats av ett antal stora kraftbolag. Man kan dessutom få ersättning för produktionsförlusten som uppstår när delar av vattenflödet leds i fiskvägar.
Faktum är att det är billigare att avveckla Nyköpingsåns dammar och kraftverk än att miljöanpassa kraftverken. På köpet slipper man fortsatta förluster kopplade till den låga elproduktionen och kan i stället få nya intäkter till kommunen genom utveckling kopplat till naturvårdsintressen och besöksnäring.
Att återskapa fria forsar i Nyköpingsån skulle vara ett av de viktigaste vatteninriktade naturvårdsprojekten någonsin i Sverige. Så, förutom vattenkraftens miljöfond finns det goda möjligheter att söka pengar till åtgärder som gynnar biologisk mångfald och hotade arter.
